FRESH AND NEW

Älskar att man, när man fotat, alltid ser något som katterna stulit och lämnat någonstans i något hörn. (och jag vet att gardinerna hänger weird men de kom utan öglor längst ut???? Så skumt. Vi ska fixa det. Vill egentligen att de ska hänga från taket men det får bli när vi bor i hus, då kör vi inbyggda skenor med snygg stuckatur)

Hej babes! Hoppas att ni haft en mysig start på veckan? Så satans kallt men jag gillar ju det. Längtar till första snön! Har redan nu börjat planera julbord också vilket är att vara ute i väldigt god tid för att vara moi hehe. Vi ska gå med både killens släkt och så min familj, så det blir minst två julbord. Vi ska boka på stället där vi firade tio år tillsammans, herrgården en bit utanför Örebro. Då blir det roadtrip också. Fan så mysigt. ♥

Ser ni något på bilden förresten????? Jag har klippt mig! Äntligen haha. Velade fram och tillbaka om jag skulle låta det växa lite till och sedan klippa pyttelite men jag kände att jag ville ha mycket kortare och mer av en frisyr framtill. Bak så klipper min frisör bara jämnt då det blir mycket tjockare så. Alla som känner mig vet hur satans tjockt hår jag har men nu är det ÄNNU tjockare. Helt sjukt. Innan var det katastrof om man jämför. Direkt efter såg jag även till att köpa en riktigt jäkla bra fönborste också (alltså det är den bästa jag provat), ett värmeskydd som doftar helt sinnessjukt gott och stylar håret och en hårolja för att knyta ihop säcken. Stylar det direkt efter duschen och sedan håller det till nästa tvätt. Jag borstar det inte efter det, ingenting. Rullar ur sängen på morgonen och känner mig som en VS-angel i håret.

Utöver att ha gjort detta livsomvälvande (lol) har vi haft gäster i helgen - Kim och hennes kille var här på dinner and drinks och i söndags åkte jag och killen till Täby för lite brunch och shopping. Så galet mysig helg. Nu denna vecka målar jag på beställningar till kunder, målar nytt ur min egen fantasti (det var ett tag sedan sist så det ska bli riktigt mysigt att få göra nu) och till helgen kommer mina barndomsvänner hit på middag och vin.

Min lilla knasboll som håller mig sällskap här bredvid i soffan. Haha älskar stirrblicken. Typical Lucy. ♥  Som ni ser har hon ätit frukost i fönstret. Det älskar hon.

Det enda som fattas nu för att göra livet komplett är att Benji kommer ut från sitt rum. Han vägrar, haha. Vi har ju hönsgallret kvar men dörren öppen, så att han kan kika ut och så att de KAN hälsa på varandra om de vill. Både Grace och Lucy sitter vid gallret hela tiden och vill ju hälsa, men han är livrädd för framförallt Grace. Jag har lyft fram honom någon gång då när Grace sitter där (det är framförallt mellan dem problemet är då hon attackerat tidigare och han därför blivit så rädd för just henne) och istället för att fräsa som hon gjort tidigare SLICKAR hon på hans tass som sticker ut genom gallret! ♥♥♥ Så det är framsteg. Brukar stänga in tjejerna någon halvtimme i sovrummet också så att Benji får möjlighet att komma ut och utforska resten av lägenheten men han får bara panik och springer tillbaka in på sitt rum igen...... :') Vill så gärna att han ska komma ut innan jul (älskar att jag och killen skojade om det i somras... "han kommer säkert ut till jul i varje fall"... well guess what..........) men allt som krävs nu är fortsatt tålamod. Hjärtat värker lite när man hör honom ropa efter mig när jag går ut från hans rum men på ett sätt är det bra att han längtar ut också, för då kanske han vågar tillslut. Mina älskade små ankungar haha.

Nej nu ska jag sätta fart här. Det är sinnessjukt bra dagsljus idag, soligt och ett sådär härligt varmt ljus, så det är perfekt att måla nu. Ha en fin onsdag så hörs vi mer senare. ♥

MY LATELY

Mitt mode denna vecka♥ Tänk vilket liv va.. sova, äta gott och bli kliad. Oh wait.. det är typ mitt liv haha. ;)

Eftersom att det var ett tag sedan sist tänkte jag köra en liten update i form av snaps! Here we go♥

Vår fina utsikt.

Är helt kär i den, som ni säkert förstår. So dreamy.

Min nya go-to frisyr; stram hästsvans med fläta.

Känner mig så fin i det.

Jag har målat ännu en tavla.

Ja, det finns inget stopp på kreativiteten just nu.. vill helst måla hela tiden. Denna är en favorit då jag verkligen dör för den gröna färgen.

Och här är resultatet efter att ha torkat!

Vad tycker ni? ♥

Invigde höstbootsen!

Dessa köpte killen till mig förra året (hur bra smak????) och de är svinsköna. Världens mest perfekta boot. Klacken är i perfekt höjd - synlig men bekväm. Lite fun fact (not fun for me) var att jag för ungefär en vecka sedan skulle möta upp Micha i stan och var lite stressad - rotade fram vad jag trodde var dessa boots ur garderoben och sprang mot tåget; först DÅ upptäckte jag att det var ett par helt andra skor jag hoppat i! Nämligen ett par mycket högre klackar.... så obekvämt och irriterande. Kände mig som en bambi på hal is resten av dagen. :')

Och en zelfiiiiie.

Dagen jag tog denna bild insåg jag att jag inte alls ska klippa av mig håret. Ja, jag har gått i tankarna att klippa av en rejäl bit men alltså nej. Jag har så långt, fint och tjockt hår nu så jag låter det vara. Känner mig väldigt fin i det.

Har möblerat om lite här hemma.

Eller, flyttat om dekoration. Vår stora helkroppsspegel har fått flytta ut i vardagsrummet och den runda spegeln, som tidigare satt över vårt sideboard, har hamnat ovanför soffan. Den sitter bara där tillfälligt, för jag ska skaffa en mycket större rund spegel som ska hänga där. Denna ska in i vårt ena badrum! ♥

Grace i bakgrunden♥
Och lilla Lucy♥

Som fortfarande väcker mig på nätterna med kattungeskrik då hon vill snutta på snottis. Vi har alltså en pälsfilt hemma som är snottis. Den har vi haft sedan de kom till oss som små. Har den alltid i sängen bredvid mig, men hon vill att jag vaknar och gosar en stund när hon snuttar. ÄLSKAR att bli väckt på detta sätt. ♥

Alltså ser ni hur fin hon är? HUR kan vi ha så fina katter? Fattar inte. De doftar typ Chanel, dessutom... hahaha. ♥ Förstår ingenting men de doftar bäst i hela världen. Lite parfym, kanelbulle och baby typ.. hahahah spärra inte in mig. :') Lucy är förresten den präktigaste katten på denna jord. Hon blir så förnärmad om man klappar henne fel, hon går runt och städar om hon hittar minsta lilla godisbit eller damm (dvs skrapar undan det med tassarna och ger mig dömande blickar), hon äter och dricker precis så mycket som hon behöver (man ser att hon typ räknar ut exakt hur mycket hon behöver när hon äter och dricker) och hon kör en kvällsjogg här hemma inför kvällslådan hahahahah... detta är helt sant. Älskar vårt liv med våra små tokiga älsklingar. ♥ Något annat som är så gulligt att man dör är att det, när vi kommer hem, alltid brukar ligga ett visst favoritsnöre på dörrmattan. ;'''')

Köpte äntligen St Tropez BUS Watermelon och var så taggad på att använda den.

Tjejen inne på Kicks undrade om jag inte skulle ha handske och jag svarade stolt att jag minsann hade en hemma. Jag har aldrig använt en tidigare men hade förberett mig då jag hört att man kan bli svinfläckig utan en sådan. Så jag struttade hem så nöjd och taggad för att sedan inse att nej. Det var ingen BUS-handske jag fått med mig hem från Dollarstore. Det här är så typiskt mig... vad är det här ens???????

Blev så irriterad och skickade i panik bild på denna till Micha hahahaha. Tänkte att jag kanske kunde köra med den men det krävdes ett annat material på handsken. Kände att herregud, jag måste ju leva lite också.. så jag chansade och smörjde in mig med händerna. Fick tvätta efter varje grej jag hade smörjt in hahaha.. händerna blev mörkbruna på ett par få sekunder. Men jag lyckades i och med mitt trick. Nu har jag dock införskaffat mig en riktig handske. ;)

Vaknade upp brun dagen efter.

SÅ brun. Denna bild visar inte helt rättvist hur brun jag faktiskt blev. Efter EN användning! Var så sjukt blek innan. Dessutom har det hållit väldigt bra utan att bli fläckigt. Jag är hooked.

Älskade, älskade Benji.♥

Han mår så bra, han läker och vi leker, gosar och har så kul varje dag. Dock har han andats konstigt vid två fillfällen och han brukar låta lite väsande i andningen, så vi trodde att det handlade om hans nos som antagligen fått en smäll tidigare.. Men vid dessa två tillfällen var det att jag lyfte honom och han började nästan kippa efter luft. Som om att han skulle hosta ut en hårboll fast inåt. Blev så sjukt rädd men han återhämtade sig snabbt och jag grät av lättnad. Killen övertygade mig om att han säkert satte lite saliv i halsen bara, så vi höll stenkoll men sedan så hände det igen, efter att jag hade lyft honom. Så vi fick en tid hos veterinären som röntgade honom och ALLT SÅG BRA UT. ♥

Det enda var att det såg lite trångt ut kring lungorna, vid hjärtat, vilket låter så läskigt, men veterinären förklarade att han antagligen kan ha haft en lunginflammation tidigare, om han varit hemlös förra vintern är det mycket möjligt... Usch får så ont i hjärtat när jag tänker på det. Denna vinter och alla vintrar för resten av hans liv, ska bli varma för honom. ♥

Jag har lagat min halloumi-stroganoff.

Killen ÄLSKAR denna rätt. Har i en jäkla massa senap och peppar. Ett glas mjölk till är ett måste. Mmmmmmmm. Vet att det är en unpopular opinion men jag älskar verkligen mjölk till detta, till soppa och till pannkakor (SÅ 90's barndom). Annars dricker jag aldrig mjölk till maten.

Det var det.

Berätta gärna vad ni vill se här i bloggen framöver. Det skulle göra mig glad och peppad på att blogga till er. ♥

Q&A ANSWERS

Hej mina fina! ♥ Nu har jag tagit vacay från bloggen igen. Det har inte varit meningen men jag har njutit oerhört mycket av vädret och sedan har det varit ett enormt tryck med massor av förfrågningar gällande konsten, så all tid över har gått åt till att svara alla. Det är mycket som händer nu och det är stort. Är så lycklig, tacksam och stolt. Om ni hänger med på Insta så kanske ni sett vems hem en av mina tavlor flyttat in till hehe. Fick upp mot hundra meddelanden den kvällen och sedan dess har jag suttit och svarat på kanske trettio DM's och mail om dagen.. det känns helt overkligt. Fått så mycket fina meddelanden och jag har gått runt med ett nästan konstant lyckopirr i magen. :)

Jag ska försöka uppdatera bättre här framöver, men häng med på Insta om ni inte vill missa något. Det händer mycket snart igen och framförallt till hösten.

Nu tänkte jag gottgöra er genom att svara på Q&A'n jag lade upp för ett tag sedan. Bättre sent än aldrig va? ♥ Här kommer dem - era frågor och mina svar!

E: Kul med Q&A! Jag undrar hur du ser på vänskap, vad är viktigt och vad är en deal breaker? Även när det kommer till förhållande? Tränar du något och hur ser din kost ut?

Sen måste du berätta mer om Benjamin!!! Hur kom ni på att ni skulle adoptera en katt? 😍

Gällande vänskap och relationer. För mig är det otroligt viktigt att man är snäll, omtänksam, pålitlig och lojal. Framförallt just vänligheten.. att man har ett gott hjärta och inte söker bråk - uppstår det konflikt tycker jag att det är så viktigt att man ändå visar att man bryr sig om sin vän. Att man visar medkänsla. Man kan bli oense men att säga elaka saker, försöka starta igång något eller vara oförstående eller kall är saker jag inte vill ha i någon av mina relationer. Snällhet räcker lång väg för mig och kyla håller jag mig långt borta ifrån.

Sedan att man skrattar mycket ihop.. det. Att man delar samma typ av humor och mestadels skrattar när man ses. Det får jag som mest energi av. Att bara kunna vara sig själv och släppa lös sin galna humor haha. Något annat som är väldigt viktigt för mig är att jag och mina vänner alltid är glada för varandras skull när det går bra. Jag tycker tyvärr att det är rätt vanligt med missunnsamhet (inte bland mig och mina vänner, de är helt underbara - men det har funnits i mina tidigare vänskapsrelationer). Det är ledsamt för jag tror att det blir en ond cirkel för den som inte kan känna glädje för någon annan - kan man inte känna det med andra så har man nog svårt att få fatt i lyckan själv. Allt handlar om inställning och lite karma, tror jag.

Det är så viktigt att ha bra människor kring sig som uppmuntrar, peppar och är glad för en när det går bra - för man tvivlar tillräckligt mycket själv och då behöver man bara positiva vibes för att orka.

Jag skulle säga att detsamma är viktigt för mig i ett förhållande. Killen är min bästa vän och det är för att vi skrattar galet mycket ihop (ingen får mig att ful- och gråtskratta så mycket), litar fullt ut på varandra (och därför också värderar tilliten vi har gentemot varandra genom att alltid vara lojala - det kommer dock alltid inifrån och är inget som är svårt att upprätthålla - är det genuint så tror jag inte att det är svårt; är det rätt så är det lätt) och vi är snälla mot varandra.

Så, vill man få mig som vän; var bara väldigt snäll och lite rolig så är jag hooked! Haha. Dealbreakers är helt klart elakhet (tex i form av pikar eller dumma kommentarer), missunnsamhet och kyla.

Träning och kost.. Alltså jag har sugit så mycket på det men jag tränar och försöker emellanåt. Nu har jag och killen varit rätt duktiga och tränat en hel del, faktiskt.

Jag äter allt som kommer i min väg, typ. :') Äter dock inte rött kött längre och fisk har jag som vuxen aldrig tyckt om.

Benjamin.♥  Vår nya väldigt älskade lilla familjemedlem. Som jag skrev i det tidigare inlägget om honom, så ropade han mitt namn när jag mötte hans blick första gången jag såg bilden av honom. Det var så säkert att hörde till oss och var en del av vår familj. Det kändes hela tiden som att vi skulle hämta hem honom. Nästan som om att han hade rymt eller tagits från oss. Jag kan inte förklara det bättre. Jag, som är lite vidskeplig, tror att själar kan ha mötts tidigare och han är helt klart en själ som hört till min. Precis som killen och tjejerna.

Vi har länge stöttat Kattjouren (som vi adopterade honom via) och har alltid sagt att om vi någon gång skulle skaffa en till kisse skulle vi adoptera men det låg inte framför oss inom en snar framtid (vi ville sikta på att bo i hus först). Trodde vi. Men så såg jag honom och det var självklart.

___________________________

Anna: Jag kom på lite roliga frågor som skulle vara kul att ha svar på,

1. Vad gör dig riktigt glad? Och vad gör dig riktigt upprörd?
2. Hur kom det sig att du började måla? Om du kan berätta mer bakom målandet!
3. Vem är din största inspirationskälla och varför?
4. Denna behöver du inte svara på om du inte vill, men vad röstade du på i senaste valet?

Keep up the good work men uppdatera oftare och fixa gärna kommentarsfunktionen, den laggar när jag försökt kommentera 😅

Åh.. det är mycket som gör mig riktigt glad. Den första koppen kaffe på morgonen, doften av killen, känslan av trampdynor på bröstkorgen eller ett högt mjau av ren lycka när någon av kissarna ser en.. ett gulligt sms från en vän, ett glas rött med någon man tycker om i oktober (längtar), doften av regn och att få måla och skriva.

De två saker som gör mig allra mest upprörd är när barn eller djur far illa. Jag tycker att det är fruktansvärt att det inte finns bra lagar som skyddar djur och jag kan få så ont i magen när jag ser alla katter som står utan hem via Kattjouren. Det kommer ofta upp i flödet och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag suttit och storgråtit efter att ha läst om ännu ett olyckligt öde. Jag önskar så innerligt att det blir lag på att kastrera sina katter och att det ska krävas särskilt intyg och godkännande för att få ta kullar på dem (efter att det bedömts noga att man är lämplig att föda upp kattungar och att det sedan följs upp). Jag tycker även att man ska behöva ta precis som ett körtkort innan man får bli djurägare - man ska vara lämpad fysiskt, psykiskt, ha ett bra hem och klara ett särksilt teoriprov, till exempel. Det skulle rädda så många.

Hur det kom sig att jag började måla.. jag har ju tänkt göra ett eget inlägg om det men jag kan säga såhär, och nu kommer min vidskepliga sida fram igen; min farfar var konstnär som ung och målade mycket under sitt liv, men höll det väldigt mycket för sig själv. Han pratade aldrig om det vad jag vet och det enda man fått se egentligen, under tiden han levde, var ett bröllopsporträtt han målade av honom och farmor. Det var helt otroligt, det där porträttet. Jag tycker att det är så synd att han höll det så privat och inte visade mer, när han levde, för han var så otroligt begåvad.

Det var en tid efter hans bortgång som jag började måla. Jag tror att hans kreativitet kanske gått över till mig? Jag vet inte, men jag tycker att det är fint och lite underligt att den där fullständiga och genuina inspirationen till att måla kom så nära inpå att han gick över. Jag har alltid varit kreativ och älskat att skriva, inreda och få ge mig in i allt som är estetiskt vackert rent visuellt - men just att måla har jag aldrig tidigare gjort i mitt liv. Det måste vara rätt ovanligt, ändå? Att det kommer såpass plötsligt och sent i livet. ♥

Min största inspirationskälla.. hmmm... det är nog en bild av mig själv tillsammans med killen jag ser i framtiden. En målbild jag strävar efter. Annars älskar jag Victoria Beckham. Hon bollar familj och karriär på ett sätt som jag beundrar och inspireras av.

Jag röstade på Moderaterna.

Men åh nej!! Det verkar fungera bra och felfritt för vissa, och ibland verkar det krångla för andra? Kommentera som gäst, så fyller man bara i namn och mail! ♥

___________________________

Matilda: Hej! Vet inte om du skrivit det tidigare men vad kostar en målning av dig? Älskar verkligen din konst allt är så himla fint! :)

Det bästa är om man skickar mig ett DM på Insta (@michellejosefindesign) eller ett mail med prisförfrågan, så får man all info!

___________________________

Från Insta -

Alexandra: När träffas vi?

Snaaaaart yey! ♥

Emma: Har du testat något form av skönhetsingrepp? Du kanske tycker det är för privat men du behöver inte svara!

Nej det har jag aldrig gjort. Jag har blekt tänderna men det är det.

___________________________

Linn: Jobbar du med något utöver konsten/målandet? Ditt favoritmotto?

Nej det är målandet och så skriver jag på boken när jag hinner. :)

Mitt favoritmotto måste vara "Kill them with kindness". Jag har, som alla andra, gjort fel i livet men jag har alltid varit snäll. Jag har aldrig varit elak mot någon av mina tidigare vänner det inte fungerat med och som det slutat illa med, till exempel, och det är jag stolt över. Trots att man kanske fått ta hårda, elaka ord och påhopp har jag alltid stått stadigt i att vara mig själv och sett till att komma ihåg att saker man säger inte går att få osagda sedan. Det är min största vädjan och förhoppning, att alltid vara snäll och att folk ska bli snällare mot varandra.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥

TILL VÅR BENJAMIN

Benjamin. Första gången jag såg dig var den 11 april, på min födelsedag. Klockan närmade sig midnatt och plötsligt var du där, med ditt vackra men sårade, ensamma och näpna ansikte. Det var bara en bild men det var som om att du var precis framför mig.

Mitt hjärta tog ett skutt när jag mötte din förkrossade blick och tårarna bara rann. När jag läste om dig fortsatte tårarna att rinna och mitt hjärta värkte. Du hade bara ett par timmar kvar att leva, för du fanns på en plats där du skulle få ditt liv avslutat om ingen kom och hämtade dig. Människor ropade efter hjälp åt dig för att du skulle få leva men tiden höll på att rinna ut. Jag ringde numret som stod trots att det var mitt i natten, grät mig till sömns efter att inte ha fått något svar och sov oroligt med tårar som torkat in över mina kinder.

Morgonen efter kändes grå. Jag satt och målade när en av dina hjältar ringde. Jag svarade med färg och glitter över händerna. Det var inte för sent - du levde fortfarande, men det vad bråttom. Allt som krävdes var att uppge våra namn - att vi var din nya familj och snart skulle hämta dig, så skulle du få en dag till på dig. Vi fick veta att du fanns långt bort, i Skåne. Vi köpte leksaker, en säng, god mat och förberedde fint för dig här hemma - morgonen efter satte vi oss i bilen och åkte. Sju timmar senare, alldeles i sista stund, hann vi fram. Vi packade varsamt in dig i bilen. Det var många timmar tillbaka men lättnaden var som balsam för själen. Vi hann. Vi hämtade hem dig.

För exakt så kändes det. Från första stund jag såg ditt ansikte, din sårbara och totalt utlämnade blick, visste jag att du tillhörde oss och vår familj. Du var en av oss redan då. Jag älskade dig redan då.

Överskriften ovanför bilden av dig var ”Näpne Benjamin”. Jag glömmer det aldrig och för mig kommer du alltid att vara näpne Benjamin. Vår näpne Benjamin. Vi vet ingenting annat om dig, mer än att du inte förtjänat något du varit med om tidigare. Att något fruktansvärt hänt dig och att det ärrat dig såpass mycket att du varit på botten utan trygghet och livslust. Vi vet inte hur gammal du är, vart du varit innan eller om du någonsin fått leka, blivit klappad eller känt äkta kärlek från någon som skulle göra allt för dig. Men. Vi vet så mycket annat; som att du är här hos oss nu, att vi kommer att älska dig för alltid och att din födelsedag är den 13 april, två dagar efter din mamma. För det var då vi hämtade hem dig.

Den första bilden jag såg på dig.
Hemma.♥♥  Den första bilden är tagen för en månad sedan ungefär, och den andra häromdagen. ♥♥♥♥ Att få se honom utvecklas och läka (han hade mycket sår och skador i ansiktet, bland annat </3) är det finaste jag vet.

Alla berättar att du haft sådan tur som fått komma till oss. Ändå kan jag inte hjälpa att känna precis tvärtom; att det är vi som haft turen att få just dig. Jag vet inte vad vi gjort för att förtjäna dig. ♥